AKTUELLA
Rapporter...

FLER
Rapporter...

Laxlista 2001
VÅR-LAX

Laxlista 2001
HÖST-LAX

Laxlista 2000
VÅR-LAX

Laxlista 2000
HÖST-LAX

Statistik -99

Laxlista 1999
VÅR-LAX

Laxlista 1999
HÖST-LAX

RAPPORTER
från 1999

Statistik -98

Laxlista 1998
VÅR-LAX

Laxlista 1998
HÖST-LAX

RAPPORTER
från 1998

Trål-debatt

AKTUELL RAPPORT »publicerad» den 16 DECEMBER 1999:

BESLUT OM UTFLYTTNING AV TRÅLGRÄNSEN KLART!

Igår (onsdag) beslutade Fiskeriverket på ett styrelsammanträde, att flytta ut trålgränsen för båtar över 20 meter, till baslinjen (en linje mellan de yttersta skären) längs ostkusten. De nya reglerna gäller f.r.o.m. den första januari år 2000.

Man får beteckna detta som en trendvändning där Fiskeriverket, efter massiv kritik från sportfiskare och lokala yrkesfiskare, börjat inse att man inte bara kan tillgodose den överdimensionerade Västkustflottan med sina krav på stordrift och rovdrift. Sportfisket genrerar idag så pass stora pengar, att man på Fiskeriverket bara av den anledningen borde ta detta i mycket större beaktande än man gör. Att det sedan sätts stora naturvärden på spel och de lokala yrkesfiskarna håller på att försvinna, är andra aspekter att ta hänsyn till. Hurvida beslutet kommer att påverka fisket positivt, vet vi inte. Strömmingen vandrar in och ut mellan kust och hav och kan därför hamna i industritrålarna iallafall. Det är troligt att ett totalt industrifiske-förbud är enda sättet att få tillbaka det för några år sedan fina beståndet av sill/strömming.

AKTUELL RAPPORT »publicerad» den 14 DECEMBER 1999:

TRÅLGRÄNSEN FLYTTAS UT!?

Imorgon onsdag tar Fiskeriverket beslut om trålgränsen skall flyttas ut.

Enligt alla förhandstips kommer Fiskeriverket att flytta ut trålgränsen till baslinjen för alla båtar över 20 meters längd fr.o.m. den 15 dec. Att man äntligen använt vanligt sunt förnuft och anammat en del av alla larmrapporter, ser både vi sportfiskare och de lokala yrkesfiskarena som en stor framgång. Men faran är på intet sett över. Industrifisket kommer tills vidare att fortsätta längre ut i Östersjön (om inte gifterna i fisken gör den omöjlig att sälja), och så länge EU och staten stöder denna hantering med frikostiga bidrag, kommer den också att vara lönsam.

AKTUELL RAPPORT »publicerad» den 9 DECEMBER 1999:

SKALL GIFTERNA BLI ÖSTERSJÖFISKENS RÄDDNING?

Cyniskt nog kan det faktiskt bli så. Att Östersjöfisken innehåller vissa gifter som inte bryts ned (dioxiner) har varit känt länge. Därför rekommenderas t.ex. havande kvinnor att inte äta Östersjöfisk mer än en gång i veckan.

Det fiskmjöl som nu produceras i Danmark kommer till mycket stor del från industritrålarna i Östersjön. Fiskmjölet säljs bland annat till norska laxodlingar som i sin tur säljer laxen tillbaka till Sverige. Dioxinet finns kvar i hela kedjan, och såvitt jag vet har inga varningar för eller undersökningar av den norska laxen gjorts. På Fiskejournalens hemsida, (www.fiskejournalen.se ), kunde vi igår (onsdag) läsa: "Provtagningar på danskt fiskmjöl visar skrämmande höga dioxinvärden... ...Den ansvarige danska ministern säger att mycket djupgående åtgärder stundar för att få bukt med problemet". Jag tror att priset på foderfisken redan idag kommer att sjunka dramatiskt. Kanske är detta dråpslaget för industrifisket eller hittar de nya marknader för sitt hänsynslösa fiske?

AKTUELL RAPPORT »publicerad» den 7 DECEMBER 1999:

SUPERTRÅLARNA LÅNGT IN I SKÄRGÅRDEN

Enligt ett antal samstämmiga vittnen har flera supertrålare varit ända uppe vid GÅLÖ under helgen. Bl.a. sågs 2 trålare fiska i par i sundet mellan ROTHOLMEN och LÅNGGARN(!) med trål emellan sig. Både längre in mot DALARÖ och utanför GÅLÖ har även ensamma supertrålare uppehållit sig den senaste tiden.

Håller hela Stockholm Fritids satsning på havsöringen gå om intet. Miljoner har spenderats på utsättningar i just detta område till glädje för oss tusentals fritidsfiskare. På några dagar kan detta, vårt unika fiske som vi har, spolieras fullständigt av dessa skamlösa trålskeppare. Att de huvudsakligen tar upp strömming gör inte saken bättre, eftersom detta är basfödan för allt högre marint liv. Stora bifångster av havsöring måste det bli i detta extremt kustnära område. Och allt mals ned till djurfoder i Danmark för 60-70 öre kilot! Under ett år har det skrivits spaltkilometer i massmedia om detta vansinniga fiske. Saken har tagits upp i TV ett flertal gånger och har debatterats i riksdagen. Men de ansvariga politikerna (läs Margareta Winberg) har bara slagit ifrån sig och stött sig på Fiskeriverkets rapporter. Och Fiskeriverket låtsas som det regnar. "Ingen fara. Det finns alldeles för mycket fisk i Östersjön." Och vad får dom det ifrån. Jo från trålskepparna. Fiskbeståndets storlek bedöms nämligen efter vad skepparna själva rapporterar! Ni som rör er i skärgården, ha en kamera eller allra helst en videokamera med er. Filma trålarna så att det finns bevis på att de kör långt, långt in i skärgården. Politikerna fattar det inte annars...

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 19 FEB 1999:
DAGENS DEBATT OM TRÅLFISKET I RIKSDAGEN
Debatten idag i riksdagen om trålfisket i Stockholms skärgård blev i första hand en saklig och bra redogörelse om rovfisket i Stockholms skärgård av Kjell-Erik Karlsson (v), och ett darrigt och okunnigt replikerande av jordbruksminister Margareta Winberg.

Förutom själva sakfrågan om utfiskningen av strömmingsbeståndet tog Kjell-Erik Karlsson (v) upp den ytterst tveksamma "nyttan" med foderfisket och faran med det kustnära trålfisket. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) propsade hårt på att flytta ut trålgränsen.
Margareta Winberg (s) hänvisade hela tiden till Fiskeriverkets siffror och plockade ut de biologiska rapporter som passade yrkesfisket. Någon friare diskussion kunde det aldrig bli pga jordbruksministerns okunskap i frågan. Bl.a. visade hon statistik från Fiskeriverket om bifångster. Hon menade att endast 45 st (!?) laxar fångats sammanlagt under 1998 vid allt foderfiske. Hur blåögd får man vara? Den här siffran är den som trålfiskarena själva redovisat i loggböckerna.
En konkret sak kom i alla fall fram. Winberg ställde sig positiv till att utrusta trålarna med satellitsändare, så att man hela tiden har kontroll på var de fiskar någonstans.
Vid efterföljande pratstund knöts en bra kontakt mellan Vänsterpartiet och Sportfiskeförbundets generalsekreterare Tomas Söderberg. Vänsterpartiet skall fortsätta att driva denna fråga och även försöka få igenom en ny fiskeripolitik, där hänsyn mer tas till miljön och därmed fiskebestånden. Man inser att dagens fiskeflotta är överdimensionerad och alltför effektiv i sitt fiske.
Personligen är jag inte överraskad över att Margareta Winberg var så ointresserad att förändra något. Hon har visat detta i de tidigare svar hon gett i frågan. Vi får hoppas att i alla fall Fiskeriverket har förstått att trålfisket nu diskuteras av politikerna, och att man bör agera innan det är helt utfiskat.

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske, tel: 08-710 80 00.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 12 FEB 1999:
NYTT UTTALANDE JORDBRUKMINISTERN...
Margareta Winberg (s) jordbruksminister, har fått ytterligare en fråga om industrifisket från Marietta de Pourbaix-Lundin (m). Här följer svaret:

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om vilka åtgärder regeringen avser vidta för att förhindra industrifiske innanför trålgränsen på fyra mil från land i Stockholm.
Fisket i Östersjön bedrivs inom ramen för det totala tillåtna fångstmängder som fastställs av Fiskerikommissionen för Östersjön, vars beslut baseras bl.a. på rådgivning från Internationella havsforskningsrådet. Fiskerikommissionen har vidare åtagit sig att tillämpa försiktighetsprincipen i syfte att säkra ett långsiktigt hållbart fiske.
Den generella gränsen för fiske med trål i den svenska delen av Östersjön är fyra sjömil. Till följd av önskemål från kustfiskare har gränsen flyttats in efter vissa kuststräckor bl.a. i Stockholms skärgård. Detta medför att även stora trålare kan fiska närmare kusten. Uppgifter från Fiskeriverket visar emellertid att detta sker i mycket begränsad omfattning.
Av de uppgifter som jag inhämtat från Fiskeriverket framgår att det fiske som avses i frågan, dvs. trålfiske nära kusten vid Stockholms skärgård, under 1998 utgjorde omkring 0,3 procent av det totala svenska trålfisket efter sill och skarpsill i östersjön. Under 1999 har det hittills inte inrapporterats några fångster i det nämnda trålfisket.
Fisket bedrivs huvudsakligen i syfte att använda fångsten för direkt humankonsumtion, vilket normalt ger fiskaren ett högre pris. Huruvida fångsten går till konsumtion eller andra ändamål är emellertid något som avgörs först då fisken avsätts på marknaden. Om det inte finns tillräcklig efterfrågan från konsumenterna kan fångsten komma att säljas till industriändamål och användas för framställning av fiskmjöl eller fiskolja.
Mot bakgrund av det anförda har jag för närvarande inte för avsikt att föreslå regeringen att vidta några åtgärder beträffande trålfisket i Östersjön. Jag förutsätter att Fiskeriverket fortlöpande följer utvecklingen av ifrågavarande fiske samt vidtar de åtgärder som kan anses vara nödvändiga.

Stockholm den 10 februari 1999. Margareta Winberg, Jordbruksminister

Min egen kommentar: Jordbruksministern är tyvärr felinformerad om vad industrifiske är. Allt går till foder och olja. Annars kan man skönja en viss uppmjukning jämfört med det förra svaret hon gav för någon vecka sedan. (LÄS HENNES TIDIGARE UTTALANDE LÄNGRE NER PÅ DENNA SIDA...).
Vi får se vad som händer fredagen den 19:e feb, då trålfisket kommer upp till riksdagsdebatt.

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske, tel: 08-710 80 00.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 5 FEB 1999:
INTERPELLATION från VÄNSTERPARTIET om TRÅLFISKET
Vänsterpartiets Kjell Erik Karlsson har idag lagt in en interpellation till jordbruksminister Margareta Winberg om industrifisket i Östersjön. Med mycket stor tillfredsställelse läser vi att de har förstått hela problematiken. De kräver helt stopp för industrifisket.
Vi presenterar här vissa delar av interpellationen. Frågan kommer i och med detta att tas upp i riksdagen inom kort. Hela interpellationen kan ni få genom oss. Ring så faxar vi. Alternativt finns den nu på riksdagens hemsida...

Interpellation till jordbruksminister Margareta Winberg om industrifiske i Östersjön:

Under hösten och vintern bedriver ett femtontal stora västkusttrålare storskaligt industrifiske i mycket kustnära områden i Östersjön. Trålarna fiskar efter strömming och skarpsill och har siktats så nära kusten som på Mysingen inne i Stockholms skärgård ... Fångsterna lastas på lastbilar i Nynäshamn och Oxelösund för vidare transport till danska fiskmjölsfabriker, där de mals ner till djurfoder...
...
Såväl länsstyrelsen i Stockholms län som lokala yrkesfiskare och sportfiskare har uttryckt stor oro över detta storskaliga fiske. Frågan har också uppmärksammats i massmedia...
...
Den höga farten gör att trålarna effektivt dammsuger havet på allt levande. Vid lägre farter har större fiskar såsom lax, havsöring och torsk ofta möjlighet att simma ut ur trålen. Även under perioder med lax- och torskfiskestopp har trålarna rätt att fortsätta sitt fiske. Den övervägande delen av den lax och havsöring som fångas i trålarna är resultatet av kostsamma fiskevårdsinsatser med syfte att stärka sportfisket, en viktig turistnäring. De laxar, havsöringar och torskar som klarar sig undan trålarna torde få betydligt försämrade livsvillkor genom den minskade tillgången på strömming.
Länsstyrelsen i Stockholm har i en skrivelse till Fiskeriverket föreslagit att man ska besluta om att flytta trålgränsen till fyra sjömil utanför baslinjen, (de yttersta skären längs kustlinjen) men Fiskeriverket har inte vidtagit några åtgärder. Tvärtom tycks chefen för fiskekvoter, Arne Andreasson, Fiskeriverket, i ett uttalande i Sydsvenska Dagbladet (98-11-20) vara förtjust över att tiotusentals ton strömming blir djurfoder i Danmark: "Det finns mottagnings- och processkapacitet i Danmark. Och så betalar man ett bra pris, bättre än den som ges inom konsumtionsmarknaden."
Den nya miljöbalken (proposition 1997/98:45) som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har arbetat fram under ett antal år trädde i kraft 1 januari 1999. En ledstjärna i miljöbalken är försiktighetsprincipen och hänsynsreglerna. Det innebär att ingen verksamhet ska tillåtas som hotar eller riskerar att försämra miljötillståndet...
...
Till saken hör att siffror och statistik över strömmingsbeståndet i Östersjön från bl.a. Fiskeriverket själva visar att strömmingsbeståndet är utsatt för en mångårig icke hållbar utveckling... Nu närmar sig lekbeståndet 500.000 ton vilket alltså är hälften av vad som är långsiktigt hållbart. "Beståndet beskattas ej inom säkra biologiska gränser" enligt Fiskeriverkets information. (Fiskeriverket information 6:1998. Resurs 99 Del 1)
...
Enligt vänsterpartiets mening är de samfällda protesterna från yrkesfiskare, sportfiskare och länsstyrelsen i Stockholms län skäl nog att snabbt vidta åtgärder. Innan fortsatt industrifiske tillåts bör Fiskeriverkets experter på Havsfiskelaboratoriet undersöka effekterna av det fiske som redan bedrivits. Fiskeriverkets nuvarande inställning riskerar att leda till att åtgärderna sätts in först när alltför stor skada hunnit åsamkas Östersjömiljön...
...
Den oerhört kraftiga ökningen av bl. a. strömmingsfisket i det nu aktuella området är enligt vår mening ett klart fall där verksamheten omedelbart bör stoppas av miljöbalkens försiktighetsprincip i avvaktan på vetenskaplig utvärdering. En liknande förändring av uttaget av bioråvara till lands skulle aldrig ha tillåtits utan en fullvärdig vetenskaplig dokumentation.
Enligt miljöbalken är verksamhetsutövaren skyldig att visa att verksamheten följer försiktighetsprincipen och hänsynsreglerna. Vänsterpartiet gör bedömningen att det pågående industrifisket i Östersjön är långt i från att uppfylla dessa krav i miljöbalken.
Det är bra att länsstyrelsen i Stockholms län har reagerat på industrifisket. Men detta tycks uppenbarligen inte hjälpa. Regeringen borde snarast ingripa för att se till att det pågående rovfisket stoppas.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga jordbruksministern:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att, i enlighet med miljöbalkens intentioner och regler, stoppa det pågående industrifisket i Östersjön i avvaktan på miljökonsekvensanalyser?

Kjell-Erik Karlsson (v) (bänknr 195)

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 3 FEB 1999:
PROTESTBREV TILL FISKERIVERKET!
Skärgårds-fiskare Herbert Hagman är bla mycket oroad för kommande års strömmingslek, något som kommer fram i hans öppna protest-brev ställt till Fiskeriverket i Göteborg:

En förödande utfiskning av Stockholms skärgård och kust området utanför detta, har redan skett på grund av fiskeriverkets medverkan till dispens för ett flertal av Sveriges största trålbåtar så att industrifiske nu kan bedrivas. Det vill säga ta upp skarpsill och strömming i stora mängder som går direkt till mjölfabriker. Även bifångst av lax, öring och övrig skärgårdsfisk måste tydligen gå till mjöl eftersom mycket lite av sådan bifångst inrapporterades under 1998.
Dessa trålbåtar kan i "par-lag" fånga 300-500 ton för varje vecka och får använda 16 mm maska, medans vi som fiskar till konsumtions-försäljning för Stockholms-marknaden, måste använda dubbelt så stor maska, 32 millimeter, så att återväxten kan slippa ut.
Utfiskningen av strömming i matnyttig storlek har gått så långt att en vanlig fiskare som förr fick mellan 300-500 kg per lägg (garnfiske) nu endast får 30-50 kg, i bästa fall. Detta förödande mjölfiske är säkert lika förödande för alla skärgårdsbor i våra övriga län längs ostkusten och det är på väg att drabba fritidsfisket lika hårt. Öring, gädda och gös lider av matbrist i vår skärgård som i längden försämmrar rombildningen och yngeltillväxten. Våren 1998 var det bara en liten mängd strömming som kom in från havet för att leka i Stockholms skärgård efter avslutat mjölfiske. Jag är mycket orad över strömmingsleken kommande vår 1999, blir katastrofalt liten eftersom mjölfisket hösten 1998 och för vintern 1999, tycks vara ännu intensivare.
Detta mjölfiske måste omedelbart stoppas vid Stockholms läns kust och en ordentlig utredning göras om det överhuvudtaget skall få bedrivas i norra delen av östersjön. En sista upplysning, hösten 1998 tom januari 1999 fanns det nästan bara småströmming i storleken 30-35 per kilo utanför Stockholms skärgård för att säljas till Stockholms-marknaden pga det pågående mjölfisket. Vad skall det bli nästa år? Troligen bara "småspigg". Finns det någon som helst förnuft i detta?
Denna protestskrivelse går till faxnummer 031-69 11 09, som är till Fiskeriverket i Göteborg. Detta protestbrev kommer även spridas till massmedia och på Internet, så den miljon människor som varje sommarhalvår kommer i kontakt med vår fina ostkust, men snart fisktomma skärgård kan ge sin syn på saken.

Fiskare Herbert Hagman, Ösmo.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 2 FEB 1999:
JORDBRUKMINISTERN TAR STÄLLNING!
Jordbruksminister Margareta Winberg har tagit ställning för industrifisket! Margareta Winberg, som är ansvarig för fiskepolitiken, skrev i ett svar till Eva Arvidsson (s) den 20 jan angående industrifisket föjande:

Eva Arvidsson har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att komma tillrätta med problemet med det riktade industrifisket i Östersjön.
Eva Arvidsson har uppmärksammat att det riktade fisket mot sill och skarpsill i östersjön går till industrin och inte till mänsklig konsumtion. Detta beror på att försäljning av fisk främst är en fråga för marknaden. Ur kvalitetssynpunkt är fisken att anse som fullgod för mänsklig konsumtion, men om det inte finns tillräcklig efterfrågan från konsumenterna kan den komma att säljas till industrin.
Det kustnära yrkesfisket längs Östersjökusten har under senare år fått sämre fångster av strömming. Men skälet till detta bedöms av Fiskeriverket inte vara det riktade fisket utan beror i huvudsak på att storleken på strömmingen har minskat väsentligt. Fisken har därigenom blivit svårfångad då fisknätens maskstorlek är för stor. Bland biologer råder det dock delade meningar om orsaken till att strömmingen blivit mindre. Det pågår för närvarande undersökningar både inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES) och Fiskerikommissionen för Östersjön för att utreda orsakerna till detta. Det går i dagsläget inte att dra någon slutsats om att fisken minskat i storlek på grund av ett för intensivt fiske i området.
Angående förslaget att flytta ut trålgränsen kan påpekas att den generella gränsen är fyra sjömil i Östersjön (från baslinjen, undertecknads kommentar), men till följd av ett förslag från kustfiskarna har gränsen flyttats in efter vissa kuststräckor. Detta medför att även stora trålare kan fiska närmare kusten, men trots detta är emellertid sannolikheten liten för att ett sådant fiske sker. Sill och skarpsill finns inte i tillräckligt stora koncentrationer så nära land. För att finna tillräckligt stora koncentrationer krävs ett djup av åtminstone 60-80 meter. Vanligtvis bedrivs därför inte denna typ av fiske närmare än 6-8 sjömil från land. Den största delen av det riktade fisket sker betydligt längre ut i Östersjön.
När det gäller bifångster av annan fisk har svenska och finska undersökningar påvisat att dessa är försumbara. I de områden i Östersjön, där det kan förekomma bifångster av ung sill, dvs i området väster om den 16 breddgraden, tillåts inte riktat fiske.
Jag bedömer således att Östersjöns fiskbestånd tål Sveriges nuvarande riktade fiske, vilket sker i enlighet med EU:s bestämmelser, och kommer inte att vidta några åtgärder. Fiskeriverket följer dessutom fortlöpande fiskets utveckling och inför regleringar då dessa anses vara nödvändiga.

Margareta Winberg, Jordbruksminister

Min egen kommentar: Protesterna mot industrifisket är i första hand riktade mot Fiskeriverkets sätt att sköta Östersjöfisket. Att då Margareta Winberg bygger sitt svar på Fiskeriverkets syn på saken, blir nästan att betrakta som en Moment 22-situation.

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske, tel: 08-710 80 00.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 29 JAN 1999:
ÄNTLIGEN BÖRJAR DE ANSVARIGA ATT LYSSNA!
Nu börjar protester och aktioner äntligen ge resultat. DN skrev ju en artikel om trålfisket för att par veckor sedan. RADIO STOCKHOLM (103,3) hade under torsdagen ett flertal inlägg i sina nyhetssändningar och tänker fortsätta att bevaka trålfisket. Tidningen METRO publicerade i fredags (1999-01-29) en artikel med rubriken: Supertrålare tömmer Stockholms fiskevatten. SÖDERMANLANDS NYHETER har skrivit en del och håller på med ett större reportage.
De ansvariga på Fiskeriverket är hårt ansatta av massmedia och andra som vill veta vad som försiggår. Och vi fortsätter att bearbeta så mycket vi hinner med.

EUs regler angående trålfisket i Östersjön
Jag fick idag i min hand de regler som EU har bestämt angående trålfisket i Östersjön för 1999. Jag gör här en sammanfattning om vad som berör Ostkusten.
Först en förklaring: Det trålfiske som nu pågår hos oss kallas för "skrapfiske", vilket betyder att all den fisk man får i trålen (oavsett art), skall beredas till fiskmjöl (djurfoder). I dagligt tal säger vi "industrifiske". Rent allmänt är allt riktat skrapfiske efter sill och strömming förbjudet inom EU. Av någon anledning har Sverige och Finland haft undantag från den regeln under 1995-1997. Undantaget har egentligen upphört, men dispens har getts i Östersjön under 1999 på svenska sidan i område 25-29. Däremot är skrapfiske efter skarpsill tillåtet (speciell art som går ganska långt ut på djupt vatten).
På kartan här intill ser ni zonindelningen (KLICKA PÅ BILDEN FÖr EN STÖRRE VARIANT) för yrkesfiske i Östersjön. Område 27 är det som berör oss i denna fråga. Södra Östersjön och Västkusten är hårt reglerade av bestämmelser om maskstorlek, bifångster mm. I område 27 gäller i princip "djungelns lag". Man har rätt att fiska med maskstorlek 16 mm (mörtstorlek). Mindre än 28 mm:s maska så klassas det som skrapfiske efter skarpsill, vilket alltså inte är förbjudet, bara andelen skarpsill uppfylls.
Det gäller följaktligen för trålarna att få sitt fiske klassat som "skarpsill-fiske". Enligt reglerna behöver endast 50% av fångsten bestå av skarpsill. Resten får i princip bestå av vad som helst: strömming, lax, öring, torsk... Men eftersom man har svårt att ens nå upp till 50% skarpsill, har Fiskeriverket klassat om småströmmingen och kallar även den skarpsill, trots att det är en annan art.

Trots laxfiskestopp, trålning tillåten!
Sammanfattningsvis kan man säga att även när det råder laxfiskestopp och torskfiskestopp, så har man rätt att tråla både lax och torsk, bara man har tillräckligt finmaskig trål och 50% av den totala fångsten består av skarpsill (småströmming). Hela fångsten skall visserligen gå till fiskmjöl (illa i och för sig), men gör den det? Rykten säger något annat!

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske, tel: 08-710 80 00.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 27 JAN 1999:
HÄNSYNSLÖSA SUPERTRÅLARE TAR UPP ALLT!
Supertrålarna visar ingen som helst hänsyn! Nu har de setts tråla både på insidan av Öja och vid Möja. Man ger ingen pardon. Allt skall upp! Lokala yrkesfiskare tror att det är en hämnd för de protester länsstyrelsen, kustfiskarna och vi sportfiskare har genomfört. Tyvärr gör fiskebestämmelserna ingen skillnad på supertrålare och små lokala trålfiskare. De har båda rätt att fiska in till den inre trålgränsen. Denna går, med nuvarande förordningar, alldeles för långt in i skärgården.
Alla ni som följer denna trista historia. Ser ni trålarna, tag ett kort om ni kan, och kontakta i vilket fall undertecknad eller Roger Ceder och berätta vad ni sett. Roger når ni på nr 070-521 31 41. Stefan Wegnelius på 710 80 00.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 26 JAN 1999:
TRÅLARNA LASTAR OM I NYNÄSHAMN!
Tyvärr har vår kamp mot trålarna inte givit något resultat ännu. Tvärtom har dessa "havets dammsugare" nu även Nynäshamn som omlastningshamn för vidare transport till fiskmjölsfabrikerna (hönsfoder) i Danmark. Denna del av Nynäshamns hamn administreras av Stockholms Hamn, varför Nynäs kommun inte har något direkt att göra med hanteringen. Annars tycker jag att det är kommunens skyldighet, som satsar hårt på sportfisketurismen, att försöka stoppa denna oetiska fiskehantering som pågår i deras hamn.
Att trålarna nu använder Nynäshamn som omlastningscentral, tyder på att de fiskar i och/eller mycket nära Stockholms Skärgård. Till råga på allt elände hade Södermanlands Nyheter en artikel idag om Oxelösunds Kommuns planer på att bygga en fiskmjölsfabrik. Följden, om det genomförs, förstår ni nog själva. Industrifisket permanenteras i området och trålningen intensifieras en period, tills havet är tomt. Kvar får vi ett tomt hav och en tom fabriksbyggnad. Det finns många exempel på detta i Norge!

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 9 JAN 1999:
VAR FINNS STRÖMMINGEN? FRÅGAR SIG PELLE JANSSON
Trålarna har tillfälligt tagit julledigt tillsammans med många andra berörda i "trålfrågan", varför vi inte haft så mycket att rapportera om under den senaste tiden.
Yrkesfiskare Pelle Jansson från södra Stockholms skärgård har dock fattat pennan och skrivit ett belysande brev om hans situation och hur han ser på "supertrålarna". Vi citerar brevet i sin helhet:

Fiskeplats östra Mysingen Ornö-Utö. Var finns strömmingen?
Vi har under sex nätter i november fiskat efter strömming för rökning och saltning. Resultatet efter den fiskeansträngningen blev 6 kg strömming. Dessutom var fisken så mager att den inte gick att filéa, oduglig till saltning och småfallen. Vårfisket har i år varit mycket under tidigare års tillgång, som mest 10-15 kg, normalt är 75-100 kg på samma plats och garnmängd.
Jag har fiskat där i 50 år och kan jämföra.
Frågorna hopar sig: Var är strömmingen? Många felslagna lekar? Varför är den så mager?
Det intensiva industrifisket är enligt min mening den största orsaken till det dåliga kustfisket och bör omedelbart stoppas. Kanske är det Fiskeriverket som är boven i dramat, som på grunder som jag inte känner till, låter ett sådant fiske pågå. Strömmingen är ingen sill och är på väg att försvinna med fortsatt trål- och industrifiske med stora båtar i Östersjön.
Fisket ligger också till grund för en levande skärgård. Fisket i skärgården är av helt annan art än vid öppen kust och ute i havet, men en påspädning av vissa fiskarter från havet är nödvändigt vad gäller torsk och strömming samt vassbuk (REDS ANMÄRKNING: Vassbuk = Skarpsill). Nu är havet tomt på dessa arter så också i skärgården. Så kommer även fiskarena att försvinna, återstår en avfolkad skärgård. Allt detta på grund av dålig styrning eller oförstånd från vederbörande myndigheter. Har gräset grott och kon dött?
PELLE JANSSON, yrkesfiskare från Björkösund

Min egen kommentar: Att det lilla Pelle Jansson får, är mager småströmming, beror på att det är den enda fisk som slipper igenom trålmaskorna. All fet, fin större strömming och all annan matfisk, åker in i trålen och blir fiskmjöl att säljas på kontinenten.

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 13 DEC 1998:
DAGENS TRÅLFAKTA: SÅ GÅR TRÅLFISKET TILL
På bilden (STORA BILDEN I TOPP AV DENNA SIDA, BILDCOPYRIGHT, NATIONALENCYKLOPEDIN) ser ni hur trålfisket med supertrålarna går till. Man använder så kallade flyttrålar. Djupet på trålen är 60-80 m och är reglerbar om man går på grundare vatten. Kör man kustnära kan man i princip täcka av allt vatten mellan botten och ytan.
Pga den höga hastigheten som trålarna håller (8-10 knop) så slipper i princip ingenting undan...

Den lekande strömmingen blir ett lätt offer...
Strömmingen leker i innerskärgårdarna under vår/försommar men vandrar efter det ut i havet för att leta föda. Då blir de ett lätt offer för trålningen. Vi har nu ett totalbestånd av lekfisk, som bara ligger på 1/3 av vad som fanns i mitten på 70-talet (förmodligen ännu lägre). I Stockholms skärgård är situationen ännu värre.
En lokal yrkesfiskare, som jag pratade med häromdagen, berättade att han försökte få ihop lite strömming för att sälja på julmarknaden. Han lade ut 4 skötar och på 3 dagar lyckades han få ihop 4 kg! Och strömmingen skall räcka till torsk, lax, öring, säl, sjöfågel mfl också. Bara torsken beräknas behöva lika mycket strömming som yrkesfisket just nu tar upp.
Den stora satsningen på lax, med stora utsättningar av bla Vattenfall, drabbas hårt. Massor av smolt, som vandrar omkring i Östersjön, måste svepas med av trålarna och blir till fiskmjöl. Inte heller större vuxen lax hinner undan pga den höga fart som supertrålarna håller.

Man bör se om sitt eget hus först...
Den 19 augusti i år gjorde dåvarande jordbruksministern Annika Åhnberg följande uttalande:

"Det är mycket oroande att starka fiskenationer 'dammsuger' jordens hav. Fisket måste värna om den biologiska mångfalden och ta hänsyn till det traditionella fiske som bedrivs bl.a. runt Afrikas kust. Vi får inte medverka till att fiskbestånden fiskas ut eller att traditionellt kustnära fiske slås ut. Sverige arbetar för att förvaltningen av de globala fiskbestånden skall förbättras."

Är det inte dags att se om sitt eget hus innan man uttalar sig om andras?

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 12 DEC 1998:
MER OM TRÅLFISKET I ÖSTERSJÖN
Efter att ha studerat biologernas rapport om strömmingsbestånden i Östersjön, blir man än mer oroad om hur Fiskeriverket sköter sin uppgift som fiskevårdare.
Biologernas rapport ligger till grund för vilka fiskekvoter som bestäms för olika arter. För 1998 fick svenska fiskare ta upp 155000 ton sill/strömming och 120000 ton skarpsill i Östersjön. Kvoterna utnyttjas tillfullo. 1996 landades 7750 ton sill/strömming och 4750 ton skarpsill. En närmast osannolik ökning av uttaget (20-dubbling). Det mesta har fångats av supertrålarna och har gått till fiskmjölsproduktion i Danmark.

Tabell över lekbestånd
I tabellen här intill ser ni vilken nivå beståndet skall ligga på för att vara ekologiskt försvarbart (det mörka området = 1.000.000 ton). Staplarna visar den verkliga nivån. Redan 1986 var beståndet nära en kritisk nivå. Efter det har beståndet blivit svagare och svagare och vi hade ett lekbestånd 1997 som låg 25% för lågt. 1998 års stapel (pilen) är i verkligheten lägre än på diagrammet. Man har ej tagit hänsyn till det stora fångstuttag som gjorts i höst av supertrålarna (ytterligare 20% minskning, min egen bedömning).

Fiskeriverket: "Det kommer att bli svårt"!
Vi har nu en strömmings/sill-population som endast är c:a 65 % av vad som anses vara den lägsta bärkraftiga nivån. Ändå så tänker man låta supertrålarna fortsätta. Fiskeriverkets biologer säger "beståndet beskattas ej inom säkra biologiska gränser". Ändå vågar man inte löpa linan ut och rekommendera en kaftig minskning av uttaget, utan nöjer sig med en rekommendationsminskning från 155000 ton till 117000.
EU-kommissionen har nu beslutat om en 15%-ig minskning. Fiskeriverkets kommentar säger det mesta om deras inställning: "Det kommer att bli svårt"!

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 10 DEC 1998:
NYA FAKTA OM SUPERTRÅLARNA I ÖSTERSJÖN
Redan den 11 november reagerade Länsstyrelsen i Stockholms län över rovfisket som pågår i Östersjön med en skrivelse direkt till Fiskeriverket. Länsöverdirektör Bo Hansson har undertecknat nedanstående citerade skrivelse till Fiskeriverket. Länsfiskeri-konsulent Yngve Ungsgård ligger bakom larmrapporten.

CITAT UR: LÄNS-STRYELSENS SKRIVELSE TILL FISKERIVERKET
Till: Fiskeriverket, Box 423, 401 26 GÖTEBORG

Industrifisket i Östersjön.
Länsstyrelsen är mycket oroad över det omfattande industrifiske med små maskstorlekar bedrivet av stora motorstarka trålare som bedrivs i Östersjön, fram för allt i de kustnära regionerna. Det är stora mängder fisk som tas upp och som inte går till konsumtion. Risken att de yrkesfiskare som är verksamma inom det kustnära fisket inom länet kommer att bli lidande är stor. Underlaget för de mindre fiskeenheter som bedriver ett mer kustnära, miljövänligare fiske för konsumtion kommer troligen att minska om det storskaliga industrifisket får fortsätta i nuvarande omfattning.

Länsstyrelsen förordar att Fiskeriverket överväger att förbjuda industrifiske med 16 mm maska innanför fyra sjömil från baslinjen. Det kustnära fisket med den mindre maskan och stora motorstarka fartyg gör mycket troligt stor skada på bestånden av många fiskarter som uppehåller sig i den kustnära regionen. Staten, Länsstyrelsen och andra satser stora resurser på fiskevård samt utplanteringar av bl a havsöring och gös. Dessa arter samt sik, lekbestånd av strömming, uppväxande torskungar mm riskerar att fångas i de kustnära regionerna. Andelen skarpsill i fångsterna inom området närmast kusten är mycket liten, det är i huvudsak mindre strömming som fångas. Enligt uppgift från skärgårdsfiskarna har det blivit problem att få konsumtionsströmming i skärgårdsområdet, något överskott finns alltså inte i Stockholms skärgård.

Det storskaliga industrifisket gör troligen inte lika stor skada om fisket bedrivs utanför fyra sjömil från baslinjen. Länsstyrelsen är dock tveksam till om detta storskaliga industrifiske är positivt för Östersjön med sina begränsade tillgångar på fisk.

Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektören Bo Hansson med länsfiskekonsulenten Yngve Ungsgård som föredragande.

Bo Hansson, Länsöverdirektör
Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM
SLUT CITAT

Men ovan citerade skrivelse gav ingen reaktion från Fiskeriverket, utan man fortsätter det omfattande rovfisket som tidigare.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 8 DEC 1998:
MER AVSLÖJANDE FAKTA OM SUPERTRÅLARNA
Efter lite eget efterforskande och samtal med lokala yrkesfiskare, har jag lyckats få fram följande fakta om foderfisktrålarna:
De största kan lasta minst 600 ton fisk innan lastrummet är fyllt. Trålen är 60-80 meter hög och flera hundra meter bred. Maskstorleken är 16 mm (ej 13 som tidigare uppgivits). De kör med en hastighet av 8-10 knop (en mindre lokal kusttrålare håller 3-4 knop). De kör i princip oavbrutet med flera besättningar som byter av varandra i skift.
På ett par månader kan 5-6 båtlag (ett båtlag består av 2 båtar med en trål emellan sig) dammsuga varenda kvadratmeter av den blåmarkerade ytan på den vidstående kartan.

Flera fiskeområden utfiskade!
Södra Östersjön och det tidigare så fina fiskeområdet öster om Gotland är nu så utfiskade, att det inte längre lönar sig för trålarna att gå dit. Man gör nu påtryckningar om att få köra längre norrut upp mot Bottenviken eftersom även de kustnära områdena mellan Gotland och fastlandet börjar ger sämre utdelning.
I princip har all mellanstor strömming fiskats bort, den som tidigare använts till matfisk. Den höstlekande strömmingen är helt borta. Den vårlekande finns fortfarande kvar i våra innerskärgårdar, och är nu räddningen för beståndet. Men det kommer att ta tid innan dessa individer förökat sig i tillräcklig mängd för att försörja andra fiskarter, fåglar, sälar, lokala yrkesfiskare och sportfiskare.

Fiskeriverket ändrar strategi, döper om fiskarter!(?)
Då även skarpsillen har börjat tryta (finns bara långt ut) har Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se/) klassat om den mindre strömmingen, så att även den numera kallas skarpsill (trots att det är olika arter). Trålarna tillåts då att gå närmare land och fiska skarpsill (eg. småströmming). Smart! Dessutom lurar man kommunen i Oxelösund som tror att man bara distribuerar skarpsill (en av omlastningscentralerna ligger här, den andra stora ligger i Västervik).
Man tillåts fiska ända in till den s.k. innertrålsgränsen, vilken vad jag förstått är lika med frivattengränsen. Trålarna har setts långt in på Mysingen!! (Är det därför vi haft så dåligt öringsfiske i höst?). Bifångsten kan bestå av upp till 1 ton lax och öring per gång. En och annan tumlare har också följt med. Ingen fisk slipper undan p.gr.a. den höga fart supertrålarna håller. Förtjänsten från bifångsterna fördelas mellan besättningsmännen och fungerar som en slags bonus.
EU har begärt att alla trålare skall utrustas med en sattelitsändare, så att man vid varje tillfälle kan se var de befinner sig. De svenska supertrålarna har bestämt sagt nej till detta. Varför frågar man sig stilla...

Flera kommuner säger dock NEJ
Jag vill också nämna att flera kommuner har sagt nej till att distribuera fisk för att producera fiskmjöl (eloge till dem), dock ej Oxelösund och Västervik. Västervik försöker nu också lansera sig som en sportfiskeort. Hur nu det går ihop.
Fiskeriverket har ändrat strategi nu. Från början gömde man sig bakom EU och sa att det var deras beslut. Nu är det inte så längre utan nu är det Fiskeriverkets beslut. Det är mycket svårt att få fram vad som egentligen gäller.

TRÅL RAPPORT »PUBLICERAD» den 3 DEC 1998:
ROVFISKE MED DISPENS SÖDER OM NYNÄSHAMN!
Många av er har nog redan hört talas om det omfattande rovfiske som nu äger rum i vattnen söder om Nynäshamn. Undertecknad och Jimmy Johansson upptäckte trålfisket i förra veckan och skrev följande till Jan Olsson på Sportfishingnews (www.outdoor.se/sportfishnews) som omedelbart publicerade det enligt nedan:

CITAT UR WWW.SPORTFISHINGNEWS
"-Var ute tillsammans med Jimmy Johansson (Team Regal) i Nynäsvattnen för att försöka hitta höstlaxen häromdagen. Till vår fasa såg vi två gigantiska atlanttrålare ligga och fiska söder om GUNNARSTENARNA. De körde i hög fart med några hundra meters mellanrum med en trål emellan sig fram och tillbaka och finkammade ett gigantiskt område (trålen lär vara 60 meter djup). Efter deras framfart såg vi inte en fiskstjärt under hela dagen. Dessa båtar har inget att göra i kustnära vatten i den känsliga Östersjön.
Naturligtvis kollade vi upp om detta var tillåtet fiske. En lokal yrkesfiskare berättade att de var stationerade i Oxelösund, och att långtradare efter långtradare körde fulla med blandfisk till Danmark med fångsten för att göra fiskmjöl!! Skrämmande...
Jag gick in på Fiskeriverkets hemsida för att se om något fanns där om detta fiske. Jodå. Trots fiskeförbud av EU har båtarna fått dispens av skäl som ni kan se av pressmeddelandet:

'1998-11-20. Svensk sill blev fiskmjöl i Danmark.
Ett trettiotal danska tankbilar per dygn rullar lastade med sill från Östersjökusten till fiskmjölsfabriker i Danmark. EU:s förbud mot fiske av sill och skarpsill för produktion av fiskmjöl som djurföda har man kommit undan genom dispens,
-Det finns mottagnings- och processkapacitet i Danmark. Och så betalar man ett bra pris, bättre än det som ges inom konsumtionsmarknaden, säger chefen för fiskerikvoter i Sverige, Arne Andreasson, Fiskeriverket.'

Skall man skratta eller gråta? 30 långtradare per dygn. Jag vet inte vad en sådan lastar men någonstans mellan 10 och 50 ton bör det ligga. Det gör mellan 300 och 1500 ton per dygn i kustnära vatten! Vad är det för mening med förbud om man kan få dispens bara för att man får bra betalt? Frågorna är naturligtvis fler än denna, men jag stannar här i mitt inlägg."
SLUT CITAT

Litet andra fakta som kan vara intressant i sammanhanget:
1996 (som är de senaste officiella siffror jag kunnat få fram) fångades det 246.566 ton foderfisk av svenska båtar. Inget eller en mycket liten andel togs i Östersjön. För detta fick man drygt 172 miljoner kronor. En lätt uträkning ger 70 öre kilot! (Är fisken verkligen inte mer värd?)
Om dessa trålare rovfiskar i Östersjön under 3 månader kan vi anta att de fiskar upp c:a 1000 ton x 90 dagar = 90.000 ton. Det är mer än en tredjedel av vad som fiskades (foder) upp totalt i västerhavet 1996 av Sverige. Och då belastas Östersjökusten med hela denna andel som tidigare varit till stor del förskonat från detta fiske. Jag tror att vem som helst med litet förnuft kan förstå att dessa vatten inte tål det. Vi kommer att under flera år framöver ha ett i det närmaste fisktomt kustområde. Trålmaskorna lär enligt säkra källor endast ha en maskstorlek av 13 mm. Det är nästan lika litet som ett löjnät har. Inga fiskar går fria. Lax, öring, strömming, skarpsill, torsk, sik. Allt åker med urskillningslöst.
Till saken hör att det förutom sill- och skarpsillsförbud även råder totalt laxfiskestopp för yrkesfiskare.
Jag får inte ihop ekvationen.

Reagera ni också, så kanske Fiskeriverket agerar!
Detta har nu uppmärksammats ordentligt även av andra massmedia. Det skall bli mycket intressant att se om Fiskeriverket kommer att agera på något sätt. Skriv eller ring till Fiskeriverket och berätta vad ni tycker (fiskeriverket@fiskeriverket) eller hör av er till oss.

STEFAN WEGNELIUS, Regal Sportfiske.

| NYHETER | FISKE-BUTIKEN | RAPPORT STHLM | FISKE-TIPS | FISKE-TÄVLINGAR | E-POST |

COPYRIGHT: Regal Sportfiske. All form av kopiering förbjuden, alla rättigheter förbehållna...