Denna sida
Resa Ascension |
![]() ![]()
Vi hade bestämt träff med besättningen på Andromeda kl åtta nere vid piren i Georgetown. Man var tvungen att ha en liten transportbåt för att ta sig ombord. Sjöhävningen gjorde det helt omöjligt för någon större båt att lägga till. Charterbåten var en 44-fots Bertran med ett härligt stort
akterdäck, salong, 2 Mattias var vår skeppare. En trevlig tysk som behärskade engelska och spanska också. Rico var hans ena hantlangare. Kom från Kanarieöarna och pratade och engagerade oss hela tiden på sin spansk-engelska blandning. Zack var den tredje besättningsmannen. Sa inte så mycket men tänkte som en fisk och var oerhört kunnig. Vädret var härligt med en lagom bris på 4-5 m/s och strålande sol. Vi kom överens om att vi skulle börja fiska på lite mindre arter nära land för att bekanta oss med utrustningen. Det tog 4 sekunder till första nappet och 1 min till andra. Jacks på ett par kilo som mjukade upp oss. Vi trollade i c:a 7 knop med bläckfiskimitationer hoppandes i ytan
20-30 meter bakom båten. En svårt misshandlad wobbler modell
större, släpptes också ut. 5 spön var den vanligaste
uppsättningen. 2 på utriggarna och 3 st rakt bakåt. Vi flyttade oss lite längre ut och första rejälare nappet föll på Jimmys lott. Han kämpade i c:a 20 minuter utan att fisken visade sig och sedan släppte. Förmodligen stor gulfenad tonfisk sa besättningen. Nästa fisk var min. Tog wobblern. It´s a wahoo, sa Rico. En riktig fighter. Vilken styrka. Rico skrek hela tiden: Ta den hårdare, ta den hårdare. Det är man inte riktigt van vid från vår laxtrolling hemma. Och mycket riktigt. En wahoo på c:a 15 kg som vi sparade till hajfisket senare. Fisken ser ut som en stor baracuda. Ett par wahoos till och några tonfiskar i 10 kg:s-klassen innan vi sadlade om till hajfiske. Galapagoshajen är den vanligaste arten här. Machon den mest
spektakulära. Vi metade med bitar av wahoo eller hela mindre tonfiskar.
Det dröjde inte många minuter innan vi hade flera hajar runt
båten. De glufsade i sig betena och efter några sekunder var
det dags att göra Efter några timmars hajfiske hade vi mjölksyra ända uppe i hårfästet. Vi sadlade om till trolling och fick lite andhämtning. Betade med conaheads (stora bläckfiskimitaioner) och åkte längre ut från kusten. Siktade in oss på måsdyk men hamnade bara i stora stim av delfiner. Inget mer av värde hände under eftermiddagen. Kvällen tillbringas med middag tillsammans med våra tyska grannar på hotellet och besättningen på Andromeda. Tyskarna bjöd på Dorado, som de fångat under dagen. Helt OK. Besättningen på en sådan här charterbåt måste onekligen vara speciell. De bor ombord, jobbar ombord och umgås ombord. Det finns ju inte mycket att göra iland. Det blir en livsstil som kanske är svår att bryta. De berättade att det var ett riktigt äventyr med livet som insats att ta över båtarna (2 st) från förra verksamheten i Ghana. Hela för- och akterdäcken var fullastade med dieseldunkar. 8 dagar i periodvis full storm tog resan från Afikas västkust till de nådde Ascension. Båten kommer nu aldrig att lämna denna ö igen, åtminstone inte med den här besättningen.
| ||||||||||||||||||||||||